211110- Lets count from one to infinity
Då var den 20de avklarad och vart ska jag börja.. Hela veckan har bestått av nervositet i olika former men nu har allt det förvändlats till längtan istället, en längtan jag knappt kan klara av!!
Men i alla fall, dagen började tidigt, fick gå upp klockan fyra på morgonen bara för att åka klockan fem mot Stockholm. Sov majoriteten av vägen dit så det var ganska lungt. Väl där var det bara att byta om och sen delased alla tjejer upp i olika lag. Själv var man blå. Efter det fick vi ställa oss och presentera oss framför en kamera och sen var det bara att ge sig ut på planen. Var svin kallt då det regnade/snöade och har varit för bortskämd med innomhus hall märker jag då kroppen (speciellt fötterna) inte reagerade så bra. Men började med lite chill, trixade och så med varandra, vi var 18 tjejer allt som allt så det var bara kul. Efter det tog Lasse tag i det hela och vi körde passningar och lite teknik. Sedan körde vi en mot en och det är ju verkligen inte min grej känner jag, eller det går bra tills jag ska skjuta, jag är ju mer en person som passar fram till någon annan som gör målet än att göra det själv så blev att jag kom förbi dem men skotten sög men aja. Sedan var det bara att börja spela mot varandra. Fick spela ytterback vilket är helt ok men jag själv föredrar ju innermittfältet men men. Fick berömm och det kändes helt ok faktiskt. Med tanke på allt, kylan, filmkameror mitt i ansiktet, massa talangscouter och coacher där och massa annat folk som kollade. Kan ju berätta att ens sinnen var hela spända.
Efter spelandet var det dusch och sen promenad till skolan för att få information om själva pluggandet och sedan var det bara att träffa coacherna och massa mer information. Och allt bara flöt på, blev bara mer och mer taggad inför det hela. Nu är det bara den långa tiden kvar innan allt är bestäm, men kommer vara massa att göra så..
Allt gick så snabbt, men en bra sak är att efter helgen har jag insett att jag kan inte leva utan just fotbollen, det är mitt liv! Går inte att förklara men vi bara passar perfekt. När jag spelar fotboll känns det som om hela pusslet bara faller på rätt platser- helt underbart!
Men efter allt drog mamma jag och Micke och åt på något dansktställe vilket var mysigt, fick även en liten sightseen när vi åkte runt och runt och runt innan vi bestämde oss för att dra oss hemåt
Väl hemma så märktes det att man hade hållt igång så jag gick och la mig jätte tidigt innan en viss liten unge ringde och smsade, men inte mig emot så..
Nej nu ska jag ta det lite lugnt för imorgon är det åter jobb och massa sådant i veckan sedan måste jag skriva massa brev och fixa sådana saker..
Eliza Doolittle- pack up
Men i alla fall, dagen började tidigt, fick gå upp klockan fyra på morgonen bara för att åka klockan fem mot Stockholm. Sov majoriteten av vägen dit så det var ganska lungt. Väl där var det bara att byta om och sen delased alla tjejer upp i olika lag. Själv var man blå. Efter det fick vi ställa oss och presentera oss framför en kamera och sen var det bara att ge sig ut på planen. Var svin kallt då det regnade/snöade och har varit för bortskämd med innomhus hall märker jag då kroppen (speciellt fötterna) inte reagerade så bra. Men började med lite chill, trixade och så med varandra, vi var 18 tjejer allt som allt så det var bara kul. Efter det tog Lasse tag i det hela och vi körde passningar och lite teknik. Sedan körde vi en mot en och det är ju verkligen inte min grej känner jag, eller det går bra tills jag ska skjuta, jag är ju mer en person som passar fram till någon annan som gör målet än att göra det själv så blev att jag kom förbi dem men skotten sög men aja. Sedan var det bara att börja spela mot varandra. Fick spela ytterback vilket är helt ok men jag själv föredrar ju innermittfältet men men. Fick berömm och det kändes helt ok faktiskt. Med tanke på allt, kylan, filmkameror mitt i ansiktet, massa talangscouter och coacher där och massa annat folk som kollade. Kan ju berätta att ens sinnen var hela spända.
Efter spelandet var det dusch och sen promenad till skolan för att få information om själva pluggandet och sedan var det bara att träffa coacherna och massa mer information. Och allt bara flöt på, blev bara mer och mer taggad inför det hela. Nu är det bara den långa tiden kvar innan allt är bestäm, men kommer vara massa att göra så..
Allt gick så snabbt, men en bra sak är att efter helgen har jag insett att jag kan inte leva utan just fotbollen, det är mitt liv! Går inte att förklara men vi bara passar perfekt. När jag spelar fotboll känns det som om hela pusslet bara faller på rätt platser- helt underbart!
Men efter allt drog mamma jag och Micke och åt på något dansktställe vilket var mysigt, fick även en liten sightseen när vi åkte runt och runt och runt innan vi bestämde oss för att dra oss hemåt
Väl hemma så märktes det att man hade hållt igång så jag gick och la mig jätte tidigt innan en viss liten unge ringde och smsade, men inte mig emot så..
Nej nu ska jag ta det lite lugnt för imorgon är det åter jobb och massa sådant i veckan sedan måste jag skriva massa brev och fixa sådana saker..
Eliza Doolittle- pack up
I fell in love all over again!
In the love I'll always rely on.
The love that always cheers me up,
the love I never wanna loose.
In the love that will forever be me.
I fell in love all over again, in love with
SOCCER!
In the love I'll always rely on.
The love that always cheers me up,
the love I never wanna loose.
In the love that will forever be me.
I fell in love all over again, in love with
SOCCER!
Kommentarer
Trackback